ett virrvarr av känslor.
osäkerheten bor i min kropp. jag för en livlig diskussion med mig själv i huvudet samtidigt som jag bara vill gråta, skrika, ligga i fosterställning.
ångesten klöser i mitt bröst. jag vill allting och sen ingenting. jag analyserar allting tjugotusen gånger, som om inte tio räcker. jag vill på något sätt bara få bort alla känslorna, om så bara för en stund. för jag vet nog inte riktigt hur jag ska klara av dom.
snälla, ta bara bort dom. om en för ett ögonblick.
Kommentarer
Trackback
