lät du henne komma närmre, var hon vackrare än mig?
mitten på september. tiden går fort, alldeles för fort. jag sitter ute på altanen, röker, tänker och känner efter. jag vet inte, jag önskar att jag visste. men det är inte alls sådär lätt som man skulle kunna tycka att det ska vara. ena stunden så vill jag inget hellre, andra så blir jag osäker. egentligen så har jag det ju bra, är det vad som skrämmer mig? eller är jag bara inte gjord för det här? tänder en ny cigg, tänker lite till och försöker känna efter vad jag verkligen vill. efter det här så kommer analyseringarna bli många. varför måste allting över-analyseras. analysera, vilket fult ord. jag sätter nog punkt nu, det är nog lika bäst. jag saknar dig, du som kan förstå mina innersta tankar och funderingar utan att jag behöver säga ett ord.
