she prayed take me away, take me far away. take me down where the lonesome river flows..

har äntligen lyckats dämpa den där huvudvärken jag haft dom senaste
dagarna. två alvedon och en ipren gjorde trots allt susten till slut.
idag har egentligen varit en meningslös dag. sov till halv fyra, för att sen
bara hinna med att träffa a i drygt en och en halvtimme. promenerade
i nästan en timme och sen spelat bingolotto i min ensamhet. jag hatar
söndagar, speciellt när jag jobbat natt dagen innan.
nu ligger jag här, vill sova. men kan inte. det är alldeles för mycket
tankar i huvudet. om allting, men samtidigt om ingenting. men på
något sätt så verkar det rubba min trötthet i alla fall.
vissa saker är så enormt svåra. svåra steg att ta. svåra att prata om.
fastän det egentligen kanske inte borde vara det.
jag borde försöka ta mig i kragen åter en gång och få någonting
gjort åt det. men, jag tvekar och blir osäker.
morgondagen får utvisa hur det blir, hur jag gör. varför ska den där
stora rädslan om förändring etsa sig fast.
ett glas pärondryck och en cigg på balkongen. och sen sängen så får
jag försöka lösa alla världsproblem en annan gång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0